489324-203

Rädslan av att förlora någon man älskar!

Nu var det dags att få skriva av sig lite igen. Kännt mig väldigt stark den senaste tiden men ändå går jag och väntar på att något ska hända och jag bara bryter ihop. Jag tror att någonting kommer hända snart. Något kommer få mig att gråta hysterist, jag hoppas jag har fel.
Jag och Mamma satt och prata om min mormor och morfar idag. Jag har alltid sagt att jag vill leva länge, men jag börjar ångra mig när jag ser hur dem gamla har det. Mormor är nu inne på korttidsboende pga. sin demens. Och där sitter Morfar själv, i det stora huset. (Av någon konstig anledning tycker jag synd om ensamma gubbar. Och nu är min egen ensam). Inte ha mormor där, sitta och äta själv, sitta och dricka sitt 4a kaffe själv. Det gör så ont i mitt hjärta och jag vet inte vart jag ska ta iväg när jag tänker på det. Fan, nu börjar jag att gråta också.
Morfars största längtan nu är att få se mig flytta hemifrån, till varje pris ska han vara här i Skövde hos mig och hjälpa till. Jag ska bannemig bjuda på smörgåstårta till familjen när jag är inflyttad. Det är lite våran grej.
Men saken som jag är så rädd för är Morfar ska göra samma sak som Farmor gjorde. Bara vänta på ett tillfälle där han säger sitt "hej då" utan att man inte är medvetende om det. (Farmor fick jag aldrig ens säga hejdå till, det gör ont i mig än idag, även om det var hennes vilja, men hon skulle ju vara så förbannat envis jämt!)
Jag hoppas inte morfar har bestämt att detta ska han vara med om, och sen orkar han inte. Och somnar in och hejdå! Jag är så rädd, jag vill verkligen inte att han ska försvinna ifrån mig. JAG VILL INTE! Jag vet hur mycket han älskar mig och han gör allt för mig. Hur ska jag klara mig utan han? Som sagt är inget hänt än. Men jag är rädd, för jag vet att det kommer hända men när, näääääär har man ju inte en aning om.
Sen att jag inte alls hälsar på honom i den mängd som han förtjänar. Men hur ska man kunna dela sig i tre delar? Jag vill ju vara på alla ställen. Kunna jobba. Vara hos Amber och hos mina morföräldrar. Men det finns inte tiden till det, det finns ju inte. Och sen kommer det vara försent och då står jag där, och ångrar mig så. Jag vet, men jag kan inte.
Jag vet inte om någon förstår något av det jag skriver men jag måste få ut det i text. Mina tankar måste få komma på papper, det släpper då en klump i magen och jag kan få gråta lite. Jag har väntat på att få gråta. Som jag läste någonstans....
Den som gråter, gråter oftast inte för att den är svag.
Utan för att den varit stark för länge
Den som gråter, gråter oftast inte för att den är svag.
Utan för att den varit stark för länge

Känslan som kommer på natten när alla andra sover

På kvällen du går på reapet, på kvällen kommer tankarna om och om igen. Allt som drar upp det - är den där låten, den där enda låten som bara får mina tankar till dig.
Jag trodde det aldrig, eller jag vill kanske inte tro det. Jag ville blunda för det som egentligen var sant. Jag vill inte att du skulle lämna mig här, gå din väg och det skulle vara den sista gången vi sågs. Jag kände mer än vad jag borde. Och det kan jag aldrig lägga bakom mig. Som en tuggummi under en sko som aldrig försvinner som alltid sitter fast där och irriterar en. Man fastnar lite för varje steg. Det slits efter varje steg men är alltid kvar där. Det är där du också kommer vara, alltid vara där. Där och irritera mig för att jag var dum, önskade, hoppades. Utan namn, utan nummer, utan stad. Du är som nålen i en höstack.
Tur nog trivs jag med mina minnen av dig. Jag minns allt det bra. Kanske var det något litet men det var längesen jag kände något sådant. Och tyvärr tar det nog lång tid innan jag kan få känna den känslan som du gav mig igen..
Låten går om och om igen, kan lyssna på den miljoner gånger utan att tröttna, anledningen är du!
Petter feat. Veronica Maggio - Längesen

Varje gång är som den första gång vi sågs
Även om det är över nu
Allting har förändrats 
Men du finns kvar 
Allt var svävande men nu så ser ja klart

Du var gammal 
Jag var äldre
Och nu sågs vi igen
Gått så lång tid så länge sen
Decennier tillbaks
Men jag minns det såväl 
Varför kärleken brunnit 
Utav olika skäl
Varför jag aldrig släppt det och aldrig gett upp 
Trotts min väg vart lång kantats med gupp 
Jag stått utan för din port så många gånger
Så många brev många sånger 
Minns varje ord varje rad jag skrivit
En längtan så stor 
Minns varje dag jag lidit
Har gått genom livet med en övertygelse 
Att jag satt något spår 
Som har haft betydelse

Aldrig besvarad aldrig tillmötes 
En kärlek så varm utan den vilket öde
Från vinter till vår
Sen sommar till höst
Trots att tiden vart svår så gav kärleken tröst 
Hjärtan som slår 
Vi står där vi stod 
Minns det som igår
Första gången du log 
Som om jag snubblade pladask 
På marken och bara dog

Varje gång är som den första gång vi sågs
Även om det är över nu
Allting har förändratas men du finns kvar 
Allt var svävande men nu så ser jag klart

Jag var ung du var yngre
När vi sågs första gången 
Rusade förbi mig snabbt på perrongen
Blev hjälplöst förälskat
Obeskrivligt tagen
Som om jag låg ner på marken och blev slagen
Betraktade ditt hår 
När det fångades av vinden
Som att svimma på en bergstopp utav svindeln
Sen den stunden satt jag fast i ett nät förtrollad bunden
Tappa hjärtat i knät
Kunde inte tänka logiskt eller sunt
Och för varje sekund som du inte fanns där blev det tung
Började sakta uppvakta på avstånd i brev
Men det spelade ingen roll vad jag skrev 
Du hade inte fastnat än inte fattat än
Vilken kärlek som fanns att bara hämta hem
Men efter ett tag
Det började korresponderas
Mina förhoppningar dom väcktes
För att sen raseras

Du flyttade utomlands någon annanstans
Gav bort din hand till en annan man
Och breven som skrevs dom kom aldrig fram
Men mitt hjärta det brann och min åtrå var sann

Jag gav aldrig upp dig när du försvann
Långa dagar blev till nätter sen till år

Varje gång är som den första gång vi sågs
Även om det är över nu
Allting har förändrats 
Men du finns kvar 
Allt var svävande men nu så ser jag klart

Ååå

Nu står du där på gatan
Sargad av tiden 
Huden är grå
Din hållning förvriden
Vill säga nånting men jag kan inte tänka klart
Känslor bubblar upp utan att tänka tillbaks
Trevar mig fram för att etablera kontakt
Tar tag i din hand
Vi brister ut i ett skratt
Det var så länge sen
Men det finns där än
För passionen vi kände kommer alltid igen
Har ett hjärta utan rynkor
Det består intakt
Och drömmar i mitt liv har jag aldrig förlagt
Aldrig nått fram så jag älskat på avstånd
Nu är det mitt tåg och dags för avgång
Stiga på aldrig tveka en minut
För att allt som flyger upp måste landa till slut
Kan inte titta tillbaks trots min vilja är stark
Vi vandrar iväg utan vidröra mark

Varje gång är som den första gång vi sågs
Även om det är över nu
Allting har förändrats 
Men du finns kvar 
Allt var svävande men nu så ser jag klart

Mina minnen höll mig uppe varje dag
Du är som att andas för
Jag gav aldrig upp dig när du försvann
Långa dagar blev till nätter sen till år




Två killar som gick till en annan värld alldeles för tidigt

Det ligger som ett svart täcke över Skövde fast solen lyser klart från en blå himmel, anledningen är hur två unga killar mist sina liv natten till Lördag. Jag kände dem aldrig och har väl endast mött dem någon/några gånger när dem har besökt donken men det värsta är att se alla sörja och klart en annan sörjer också. När jag läser allas kommentarer och liknade så börjar jag faktiskt gråta. Sitter med tårar i ögonen och inser att det kunde lika gärna varit nån jag kände eller något sånt och i o m det så ska man ta vara på sina nära och kära och visa för dem hur mycket dom är värda. Hur mycket man älskar dem, men oftast gör man alltid sånt försent.
Åkte även förbi där idag där dom åkt av och så mycket blommor och folk stod där och höll om varandra, man kan inte förstå hur mycket det berör än men det gör det. Stundenten om tre veckor och dem var precis iväg på en studentresa. Så tragiskt så extremt tragiskt.
Lev vidare nu killar i en annan värld, många många människor är dock kvar i denna världen och längtar efter er. Vila i frid!

Det var just detta jag inte ville

Inte konstigt att man mår som man mår, när hjärtat gång på gång går i tusan bitar. Inte konstigt att man håller på som man gör när allt slutar såhär. Längst inne hoppas jag inte det är slut. Men ett nej gör ont, att se gör ont, att höra gör ont. Jag förstår samtidigt som jag inte gör det.
Det bästa är nog att komma bort från allt så Gran Canaria, kommer verkligen lägligt.

En sak säger jag bara: Var den som alla sa och som jag trodde.









Ett val.

Jag hatar det här med att välja och bestämma mig. Jag klarar inte av det, tycker det är jobbigt med beslut och det absolut svårarst är när man inte ens vet vad man vill. Jag vill för att... jag vill inte för att... Så är det alltid, hatar det så. Får mig att må så dåligt. Hoppas på att jag var mer inpulsiv men man måste ju ändå använda hjärnan när man tänker också, det är ju så. Jag använder mer hjärnan än lyssnar på hjärtat. Tänker alltid "tänk om".
Jag står just nu inför ett väldigt stort val i livet. Jag har precis gjort ett val som har förändrat en stor del av mitt liv men hade jag valt det andra så hade allt varit dock ännu mer annorlunda. Jag gjorde ett val som jag ibland ångrar men jag använde hjärnan då och det var det vettigaste. Men nu, med detta valet. Ska jag följa hjärnan eller hjärtat? Göra någonting som jag tycker är så kul eller leva i min vardag och fortsätta där tills jag inte vet hur länge....









I need you and me-love

Att börja gråta utan anledning, det var just det jag gjorde nu. Jag satt och kolla på the break-up och precis i slutet när dem träffas igen efter en lång tid så verka dem så lyckliga så jag börja storlipa, jag vill också vara lycklig och känna någon kärlek. Vänskaps kärlek och familje kärlek i all sin charm men det är just den där du & jag kärleken jag längtar efter, när ska jag få känna det igen? Blev otroligt sugen på en riktig kärleks film nu så hej hå, här ska det ses "The notebook". Den bästa kärleksfilmen ever, kan inte se den utan att börja böla, men är på det humöret och så längesen jag grät så låt det kom ut bara, känner att det behövs.

Dessutom har det vart en sjukt skön kväll, alldeles ensam, det var nog lite det jag behövde efter en fartfylld helg i skåne.









Alltid hoppas på för mycket så blir det inget av det

Jag känner att midsommar kan ta sig nånstans alltså.
Jag vill ha en blomsterkrans runt huvudet.
Jag vill kunna sitta vid ett långbord och äta god mat.
Jag vill kunna sjunga högt och fult några konstiga snapsvisor.
Jag vill hoppa runt till "små grodorna" och ha en midsommarstång.
Jag vill ha fåniga lekar att leka och skratta åt.
Jag vill ha en go fylla.

Men mest av allt vill jag egentligen bara vara med mina vänner. Vårt lilla gäng eller vad man ska säga, folket från i torsdags skulle vara en fin blandning :) tror det hade vart jäkligt roligt.
Men nej, i år ska vi inte träffas några alls, alla är på olika håll och jag tycker det är riktigt trist.
Visst ska ner till Skåne och det kan bli jäkligt kul det också, men grejen är bara den att midsommar ser jag med dem jag känner och tycker om. Inte med främlingar nånstans långt bort i söder. Förlåt men vad jag är otaggad midsommar nu. Jag vill bara skita i allt, typ bli sjuk och kunna skylla på det för att slippa göra nåt och ligga hemma och glo på tve för mig själv.
Vet, jag är en tragisk människa.









Snäll? För snäll? Bitch?

Senaste veckan har jag hört allt för många ggr "du är för snäll", "sluta med att vara så snäll" osv. Jag vet inte, men jag vill göra folk glada och genom att vara snäll gör folk glada. Inte ska man väl vara en bitch?
Men har samtidigt insett att människan är inte alltid så snäll tillbaka mot dem som är snälla. Som ett tack, ett leende och en kram skulle ju underlätta otroligt mycket, dessutom är inte det speciellt svårt. Jag menar bara det att... eh, jag vet inte vad jag menar egentligen. Fick bara slut på ord där.
Men det är så att - jag är som jag är och ser folk att jag är snäll så får det vara så och om jag nu är för snäll så får dem väl utnyttja mig för det och om dom nu själva mår bra av det, så varsegoda. (krånglig mening, läst igenom den minst 10 ggr för att fatta själv). haha.
Jag uppskattar iaf dem som uppskattar min hjälp, råd och allt vad lilla jag har att erbjuda och till er andra, varsegod, utnyttja mig.











Funderingar i natten

Måste säga att jag haft en kul kväll nykter. Visst, dåligt med folk och visst, segt folk men vafan, fanns mkt plats att dansa på och ja, det utnyttja man såklart till fullo. Hoppat runt, shakat som fan och bara fått vara och inte bry sig alls.
För det är just det jag inte gjort ikväll. Inte brytt mig ett skit om vad folk tycker. Fått säkert över en halv cider flaska över mig och en hel del öl. Mitt hår lukta inte gott och var bra kladdigt, men tog en sväng om med håret och fick antal arga miner från tråk-tjejer. Men vad fan gör det? Jag hade kul och jag fick mer utrymme och dansa på. (Nu ville jag ju inte ha den där jävla cidern på mig, men man får ju göra det bästa av situationen). Allt detta börja också när jag skvätte lite vatten på herr Loffe.
Men måste säga bara en sak till att det var jävligt skönt att kunna hoppa runt som en galen, nykter och inse för sig själv att man behöver inte vara full för att släppa loss. Allt sitter i hjärnan och den där spärren mellan att va tråkig och grå till att vara galen och glittrig som ikväll. Bästa har vart att jag har bara brytt mig om mig och mina vänner. Det känns himla bra.

Nu har jag iaf kört hem lite folk och duschat av håret. Känns skönt. Dock hitta jag inte balsam, men får gå för nu. Är inte trött egentligen men ska upp vid senast 10 imorgon så får bara gilla läget och lägga sig.

Just det, en sak till. Fick en rätt kul kommentar, tycker då jag. Från en tjej och vi alla vet ju hur vi tjejer är emot varandra men mot slutet av kvällen när jag stod och leta efter mina kompisar kommer det fram en tjej och bara "fan, jag har sett dig hela kvällen och du har verkligen synts, du är jätte fin" Nåt i den stilen sa hon iaf, visst, det brydde jag mig om, jag tyckte det var sjukt snällt sagt ändå. Av en tjej, det är mycket ovanligt att få höra nåt sånt.

Dessutom har jag kommit på vad jag ska bli... D.....
men nu har inlägget blivit betydligt längre än vad jag tänkte mig så tack för mig, hej.








Skulle döda för att få göra om det igen!

Men hallå sakna, jag bara tänkte på studenten lite och kolla denna video, ååååååååååh, vad jag vill göra om det, det kommer aldrig nånsin komma igen. En så bra kväll kommer aldrig åter igen.

Jag önskar att ni som tar studenten verkligen tar tillvara på det och ser det som den bästa dagen i era liv.








TJA

En hälsningsfras och ett stelt leende var allt hon fick. Men helt plötsligt stod man där och hon kan förstå att han blev förvånad. Inte hade han förväntat sig det när han vände ryggen om.

Flickan fick sig ett tänk men det gjorde ändå inte lika ont i bröstet som det brukar, även om hon blev besviken.

Kvällen ledde mot sitt slut och efter mycket tvekande från flickan att ens gå dit för att få ett avskrapat hej igen så tog hon mot till sig (eller hennes kompis drog med henne) så blev det ändå en kram, en snabb kram men ändå en kram. Flickan hoppades att hon kände nån slags "jag-saknar-dig". Men det är mer ett önsketänkande än verklighet tror hon. Att bara få prata lite hade gjort så gott men inte kunde den lilla flickan få det. Ett hej, en kram och ett hejdå, lika fort som det kom blev det men kanske var det lika bra. När ska egentligen den lilla flickan sluta att hoppas. Hon vet att det inte kommer bli nåt, aldrig nånsin. Pojken är kär, men inte kär i den flicka han borde.

Dem måste inse helt olika saker. Flickan borde inse att det inte blir nåt, om inte pojken kan inse att hans stora kärlek egentligen står här. Denna flickan är den flickan han ska vara med.
Flickan tror jag aldrig riktigt kommer sluta att hoppas även om hon borde!










Vad man vill ha och vad man har

JAG VILL HA MILJONEN NU TACK!
Vill ha caben men försäkringen kommer kosta skjortan. Suck.
Jag vill åka utomlands nu men det kostar skjortan det också. Men det ska nog ordna sig iaf.
Jag vill ha mig en egen lägenhet och kunna få starta ett nytt eget liv.
Jag vill ha ett jobb med bättre lön så jag ska kunna göra allt jag vill göra.
Vill köpa mig den där kamera för 10.000, det är ju något som jag verkligen, verkligen vill ha.
Vill kunna ta ut opel, fräscha upp den och få börja köra rally men gissa vad som saknas för att det ska gå?
Vill även ha en underbar kille och det är väl det enda jag inte direkt kan skylla på pengarna. Utan där är det endast jag och min personlighet som spelar lite som det vill.

Jag tycker dock att jag är väldigt negativ nu, egentligen ska man se vad man har och inte vad man vill ha. Visst är det mycket man vill ha men samtidigt har man massor som många skulle döda för.
Min underbara familj.
Tänk att vi ska få utökning i familjen.
Att jag får ha kul och skratta på jobbet. Bra arbetskamrater.
Jag har ett kul partyliv och lever just för stunden bara. Det är inte fel. Snart är det dessutom sommar. Eller några månader är det helt klart.









Om det ändå vore sommar

Vet ni vad jag längtar efter? Joo, jag längtar så in i helvete efter sommaren.

Tänk att få använda alla nya kläder jag köpte igår.
Tänk att få ligga i gräset och bara känna solen bränna.
Tänk att få springa ut i vattnet och skricka högt pga att det är så kallt fast när man vart i bara en liten stund så är det underbart, och tänk bara alla kvällsdopp. Bråka med alla mygg men så skönt.
"Blir det varmare om jag skulle kissa?" eller hur var det...
Tänk att få bara dra på sig en tröja och en kjol och få använda alla nätta skor. Eller en blommig klänning skulle inte heller sitta fel.
Tänk att få ta med sig nån god mat och en filt och ta en piknick.
Tänk att slippa frysa på nätterna efter krogen och sitta utanför på trottaren vid kebabhouse.
Tänk att få svetta skiten ur sig på donken, det är livet, eller inte... men det har sin charm också.
Tänk att få vara BRUN framför allt!
Tänk att få åka runt  i cabe och spela jävligt hög musik.
Tänk att kunna sitta ute och bara ta några cider och ha det jävligt soft.
Tänk när sommar husaren är.
Tänk när man bara kan ta bilen och åka vart man vill, KUSTEN nästa!
Tänk äntligen när min dejt kommer, underbart!
Tänk att bara sitta vid vattnet och se på solnedgången.
Tänk att bara få hänga med dem man älskar mest av allt och alltid ha ett leende på läpparna.

Man kan ju inte göra så mycket annat än att drömma nu, men känns som att det är en bit på vägen ändå, solen är ju fram. Tänk vad bra känslor som kommer i kroppen då





lite bilder från sommaren 09








Då kommer jag vara lyckligast

Den kväll, den natten, den morgon är du min!
- i sommar, denna sommaren..







Allt kunde vart perfekt om det inte vore för DEM!


Jävla typsikt att precis när
man skrivit klart så lyckas man ta bort allt, men klart som fan allt ska jävlas. Förlåt mig men just nu är jag knappt aldrig glad och allt känns ganska piss men det är nog mesta dels deras fel! KILLAR.

Gör ett nytt försök.
Jag är så sjukt trött på killar och allt som har med dem att göra. Jag försöker hålla tyst för folk vad jag känner och det är inte för att jag inte litar på dem eller nåt utan det är för att det är lättare att skita i det och gå vidare om så få eller inga alls vet om det. Jag kan lättare glömma att jag ännu en gång har blivit sårad. Som så många ggr förr så tror man nåt och sen står man där med lång näsa och det blev inte alls som man trodde. Det svider i hjärtat men det är bara att resa sig upp igen och försöka vara stark. Dock inte alltid det lättaste.

Finns en kille jag fick faktiskt riktigt starka känslor för och det är svårt att glömma. Visst det går i vågor och nu är det lugnt men varje gång jag ser honom eller hör nåt om honom så går jag upp i hög varv och blir fnittrig och nervös. Det är svårt att släppa bara.
Försökte efter det gå vidare, satsa på en annan kille och berätta om honom för ytterst få personer, till och från känner jag att jag kanske skulle hålla allt inom mig istället, detta var nåt jag inte var säker på så nu i efterhand kanske det hade vart bäst. Jag vet inte om jag kände det jag trodde jag kände.
Och nu, kanske man ska gå vidare och se om man kan finna kärlek och lycka igen, men frågan är om man vågar, vågar man lyckas bli sårad igen!? Vågar man hoppas på att det kanske kommer.. Det är just det jag inte vet. Går inte från kille till kille, jag känner bara att jag kan inte stanna upp och vänta på nåt som aldrig kommer. Livet är för kort för att man ska vänta. Vissa kommer ju alltid finnas i ens hjärta oavsett.

Jag är glad att jag har mina vänner. Då menar jag inte bara mina närmaste tjejkompisar som betyder oerhört mycket utan även mina underbara killkompisar som jag uppskattar nåt extremt, jag älskar er verkligen. Ni gör mig lycklig och glad, tycker det är kul att ha killar runt mig. Gärna vänner för det är så annorlunda mot tjejer. Har ju mest killkompisar men i slutänden är det ju alltid en sak som saknas och det är ju den där Killen med DET. Den killen som får mig att känna mig speciell, som visar mig kärlek och som jag vill bara vara med och bara vara utan och klara det. Jag vill kunna dela mitt liv med någon, visst jag är bara 19 och jag är inne i min livs tid med fest och bara ha så jävla kul man kan. Men ibland saknar man nån som kommer och håller om en och bara kan kolla en i ögonen eller bara sitta tyst tillsammans och känna det där som bara kära gör.

Känner mig otroligt känslomässig ikväll men ibland behöver jag få ur mig en del viktiga saker, tycker detta är viktigt.
Killar är ju en väldigt stor del i ens liv. Den delen som både gör en mest lycklig och som sårar som mest.
Hur kan man vilja ha nåt som bara i slutändan kan såra en så hårt. Varför ger man sig in i en lek man oftast blir sårad eller sårar någon annan?
Den stora frågan är just det, VARFÖR?

Kom igen, jag är väl en bra tjej eller vad är det jag gör för fel? Så omöjlig ska jag väl ändå inte vara att älska..








DAGENS

DAGENS VILL HA: Mindre snö, tack!
DAGENS KLÄDSEL: Mjukisar och t-shirt, är som sagt ledig.
DAGENS FRISYR: Plattat
DAGENS LÅT: Lips on an angel med Hinder
DAGENS PLANER: Va med Loffsan och Sofija, hämta benita ikväll vid skolan och bio förhoppningsvis.
DAGENS SAKNAD: Han
DAGENS DUMMASTE: Att det ska komma ännu mer snö :/
DAGENS MISSLYCKANDE: Att städa rummet
DAGENS DROG: Vatten
DAGENS KÖP: Inget än så länge, men en sallad skulle ej sitta fel och spendera sina pengar på
DAGENS GODIS: Inget godis en tisdag, nejnej..
DAGENS MAT: Två mackor och ett glas mjölk
DAGENS HUMÖR: Pigg
DAGENS CITAT: Inte hänt så mycket än idag
DAGENS ROLIGASTE: Att jag ska få träffa mina TJEJER snart!!!








1 - 2 - 3

För det första är jag grymt sur på  fb som krånglar like hell just nu. Hela världen går under. Haha, kanske inte men NÄSTAN :P Haha.
För det andra så är det jävligt störande att folk berättar vad som händer i ph, jag vill inte veta det! jag måste vänta tills på tisdag kl 11 innan jag kan se vad som händer. Så sluta skriva om det.
För det tredje är jag grymt störd på frosten. Man får stå som en tok och skrapa och dumskalle som man är så glömmer man handskarna hemma, ännu dummare.

Nu ska jag nog lägga mig och se på vänner eller nåt. Är trött men ändå inte. Inte gjort nåt så kan nog bero på det. Får se om jag kan få nåt gjort imorgon.
Sofija, ska nnu också lägga upp ett träningsschema men se till att jag inte kommer hata dig gumman!!? Men nu måste nåt seriöst hända innan jag rullar fram. Kan behöva denna stöttning annars blir det nog svårt kan jag tro.



Btw, längtar till min dejt i sommar.










Brun


Såhär brun vill jag vara
igen. Allt är så mkt lättare då och betydligt snyggare blir man! :D Även om man själv gör bilden fulare så kan allt en snygg bränna pigga upp det lite. Sen att solarium tyvärr inte ger samma resultat men ska ändå börja sola mer så jag slipper min brun-bleka färg. Hatar det.
To-do imorgon: SOLA!
(ska även fräscha upp bland mina skor)








Var tvungen att få ur mig lite

En sak jag inte förstår, det är vad tjejer vars pojkvänner jag är vän med inte gillar mig?! Dem har alltid nåt emot mig och jag förstår inte vrf. Eller en person förstår jag även om hon inte vet det hon egentligen ska veta och det hon vet, det har hon inte ens anledning till att vara sur för så ja, inte lätt. (Om nån hängde med på vad jag skrev där).  Den enda stackars tjej som gillar mig är Josse för hon förstår att jag är bra vän med Felix och inte skulle kunna göra nåt med honom. Han är ju min vän, ffs. Men kan ju tillägga att dem tjejer som inte gillar mig brukar jag ju faktikst inte heller gilla, så det är nog ganska ömsesidigt har jag en känsla av.

Men det finns en, en stackars tjej som jag bara skulle vilka trycka ner i snön och bara ja, resten får vara i fantasin. Hon har inte gjort mig nåt egentligen men det är bara det att hon är den hon är och det stör mig så in i helvete. Hon gillar ju inte mig heller så det är ju ömsesidigt som sagt. Jag vill vara vän med honom men det är ju jävligt lätt när HON ska komma där och tro hon är nåt. Jag vill ju bara ha han som vän, vad är problemet lixom?! det är inte jag som gjort nåt. Men  varje gång jag ser honom så får det mig att tänka så mycket och jag blir helt konstig hela jag och hela min kropp. Jag går som i en dimma, jag klantar till allt och kan inte tänka klart. Jag blir så nervös och allt blir så jobbigt. Det finns även så jävla mycket jag vill säga till honom och jag har allt i hjärnan men jag kan ej få ut det i ord till honom. När jag väl har honom framför mig så kommer det inte ut nåt alls av det jag har tänkt. Jag blir helt enkelt jävligt stum. Jag vet inte alls vad jag ska göra längre. Trodde det skulle gå bra att se dem tillsammans för idag var det första gången men nej, jag tror ej jag fixar det. Största anledningen till det är att jag inte fattar vad han ser i henne!? Vad lixom? Jag ska inte försöka bry mig mer för han bryr sig inte så varför ska då jag göra det. Jag vill inte bli mer sårad och ledsen än vad jag redan är. Det gör ju så ont i mig när jag inte ens får en stackars liten chans. Fuck him, fuck her, fuck love.








Jävla nyår

Jag är så trött på att försöka planera saker som aldrig blir som man vill och inte kan vara alla till lags. Vill hinna med så mycket på nyår men det går inte, tyvärr. Kan inte nån vara nykter och köra runt mig till alla ställen, kom igen, det blir kul att köra? :D Haha.

Det är kläder som ska fixas, det är mat som ska hittas på och lagas och det är plats och folk man ska vara med som man ska försöka finna. Drickan ska inhandlas och man ska veta vad man ska ha. Mycket lättare sagt än gjort.

Inga kläder har jag än och hinner nog inte leta efter nåt nytt heller. Maten har man börjat att planera men inget planerat eller handlat än och inget jag kan hinna ordna heller, tyvärr. Folk är nog ordnat (men finns många andra jag skulle vilja tllbringa mitt nyår med) och sen var det plats att vara på, vi har ju lite koll tror vi så kanske, återstår att se. Drickan är nog det jag kan lösa lättast. Inte dåligt att nåt ska gå rätt iaf. Överlåter dessa saker till mina vänner där hemma i skövde, inte mycket annat jag kan göra härifrån vargön.









Tidigare inlägg
RSS 2.0